Stạnd1 <‑[e]s, мн. отсут. > [ʃtant] СУЩ. м.
1. Stand:
-
stan м.
-
Stand (Kontostand)
-
Stand (Spielstand)
-
(Entwicklungsstand) der letzte Stand der Dinge
-
der Stand der Ermittlungen
2. Stand (Niveau: des Wassers, Öls):
-
Stand
-
poziom м.